Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Genomförda projekt

Vid CFK möts forskare från olika discipliner för att bedriva tvärvetenskaplig forskning om konsumtion och konsumtionsmönster. Forskningen vid CFK innefattar forskningsprojekt om allt från mat och äldre, barn och konsumtion, genus och design till heminredning, samlande och bilresor. Nedan kan du se en lista över genomförda forskningsprojekt. Klicka på länkarna för att få mer information om respektive projekt.

Genomförda projekt:

> Aktiemarknaden, premiepensionen och aktiefondsvalet
> Att konsumera ett hem
> Barn i konsumtionssamhället
> Barn, mat och hälsa
> Barn som medforskare av matlandskap (BAMM)
> Barns livsstilar och fetmaepidemin
> "Beauty comes from within"
> Bilder av äldre konsumenter i livsstilsmagasin
> Bilens roll för människors välbefinnande i det moderna livet
> Capturing the elusive simplifier
> Consumer culture in an age of anxiety
> Den dekorerade mannen
> Den goda måltiden
> Den ohållbara förpackningen
> Den mångdimensionella matkonsumenten
> Den varumärkta kroppen
> Designens betydelse för 55+ konsumenter
> Digitala hus som upplevelserum
> Energi i förändring II - Om bilar och bränsleförbrukning
> Er Large stor? Forholdet mellom merking og klestørrelse
> Fjärrvärmens affärslogik och framtida affärsmodeller
> Från celluloid till pixlar
> Från konsument till kritisk konsument
> Gender and design in Smart textiles
> Genus och design
> Global sustainable lifestyles
> Hushållens metabolism
> Kläder och mode
> Kommersen 2.0 - en kulturell konsekvensbeskrivning
> Kommersiella kulturer i ett etnologiskt-ekonomiskt perspektiv
> Kombinationserbjudandens inflytande på konsumentbeslut
> Konsumenten och konglomeratet
> Konsumtionens mening och konsumenters relationer till artefakter
> Konsumenters anpassning till valutaförändringar
> Kultur med barn (KUMBA)
> Managing overflow
> Mat och kropp i vardagslivet
> Maten och skolan; ett hållbart tänkande
> Miljövardag
> Nordic young health
> Nordiska barns matarenor
> Något gammalt, något nytt - skapandet av bröllopsföreställningar
> Nordiska barn som ekonomiska aktörer
> Sociala och moraliska signalers betydelse för miljövänligt beteende
> Svensk glasdesign och varumärkesbyggande i ett konsumentperspektiv
> Talet om barn och mat i två svenska tidningar
> TV i Centrum
> Unga konsumenter
> Unga konsumenter och varumärken
> Universal design
> Young people's credit related lifestyles and payment problems

 


Kultur med barn - barns och föräldrars delaktighet i utformningen av Barnens kulturrum (KUMBA)

Utvecklings- och forskningsprojektet KUMBA genomförs som ett samarbete mellan Institutionen för Biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås och Centrum för konsumtionsvetenskap vid Göteborgs universitet i nära samarbete med Kulturförvaltningen i Borås och projektgruppen för Barnens kulturrum.

Barnens kulturrum, som en plats för barn 0-11 år att bli sin egen konstnär och berättare genom kulturella upplevelser, är ett projekt som håller på att ta form genom ett samarbete mellan kulturinstitutioner i Borås. KUMBA är ett följeforskningsprojekt, som har ett praktikorienterat mål och ett forskningsmål. Det praktikorienterade målet är att skapa en modell för barns och föräldrars delaktighet i utformandet av kulturverksamheter. Forskningsmålet är att bidra till kunskaps- och teoriutveckling inom det internationella tvärvetenskapliga forskningsfältet Childhood Studies, där begreppen delaktighet, kompetens och empowerment fortlöpande problematiseras.

Forskarnas ena samarbetspart utgörs av Barn- och ungdomskulturgruppen, som består av representanter för de olika kulturinstitutionerna i Borås: Kulturskolan, Borås museum, Konstmuseet, Textilmuseet, Stadsbiblioteket, Stadsteatern samt Kulturförvaltningen. Den andra gruppen samarbetspartners utgörs av de kulturaktörer som genomför verksamheter i Barnens kulturrum, besökare i olika åldrar samt barn och föräldrar som tillhör målgruppen för Barnens kulturrum, men som söks upp på andra ställen.

KUMBA är planerat som ett treårigt projekt för åren 2011-2013, och är i nuläget delvis finansierat av Stiftelsen Svea Bredals fond.

Forskare som medverkar i projektet:
Barbro Johansson, Centrum för konsumtionsvetenskap
Frances Hultgren, Institutionen Biblioteks- och Informationsvetenskap vid Högskolan i Borås
Amira Sofie Sandin, Institutionen Biblioteks- och Informationsvetenskap vid Högskolan i Borås

Projektet finansierades av Stiftelsen Svea Bredals fond

Barns livsstilar och fetmaepidemin

CFK deltar i det tvärvetenskapliga forskningsprogrammet Barns livsstilar och fetmaepidemin (Children's lifestyles and the obesity epidemic) som är placerat vid institutionen för medicin, samhällsmedicin och folkhälsa vid Göteborgs Universitet. Programmets syfte är att utveckla metoder för interventioner som kan bidra till att minska övervikt och fetma bland barn.

Programmet består av fyra delprojekt och CFK kommer att genomföra ett av dem Barns och vuxnas attityder om mat och hälsa som är delprojekt 3. Projekt 1 är en kartläggning av fetma hos skolbarn och identifiering av sårbara grupper. Projekt 2, som är det största delprojektet, utgörs av en implementering av ett preventionsprogram mot övervikt bland barn i förskolor och grundskolor i västra Sverige, ett program som fokuserar både matvanor och fysisk aktivitet. Projekt 4 är en kvantitativ studie som syftar till att undersöka interventionens lokala kontext och barns, föräldrars och skolpersonals attityder till förändrade mat- och livsstilsvanor.

Projektet Barns och vuxnas attityder om mat och hälsa, som är CFK:s del av programmet, är en kvalitativ studie som har genomförts i 12 familjer, vilka deltar i interventionsstudien och har barn i åldrarna 5-9 år. Syftet är att få en fördjupad bild av barnfamiljers matvardag och föräldrars och barns tankar och synpunkter gällande mat och hälsa. Forskarna har besökt varje familj tre gånger och genomfört intervjuer med föräldrar och barn var för sig. Familjerna har fotograferat sin matvardag och samlat inköpskvitton, barnen har gjort collage och målningar.

Resultat från projektet presenteras bland annat i CFK-rapporten Livspussel med utmaningar

Medverkande forskare från CFK:
Barbro Johansson, docent etnologi
Eva Ossiansson, ek dr

Projektet finansierades av FAS och Vetenskapsrådet 2007-2013
 


Kommersen 2.0 - en kulturell konsekvensbeskrivning

Hur bevara och expandera Kommersens värden? Det är frågor gruppen bakom Mistra Urban Futures-rapporten Urban Cultures: Fallet Kommersen (Gillberg et.al 2013) funderar på i det nya projektet Kommersen 2.0 – En kulturell konsekvensbeskrivning. Projektet genomförs i samarbete mellan Centrum för konsumtionsvetenskap och Göteborgs stadsmuseum.

I rapporten framkom att byggnaden Kommersen och aktiviteterna som bedrivs där har flera ”förtätade” kulturella värden - kulturhistoriska, kulturella, sociala, ekonomiska, estetiska – och därigenom aktivt bidrar till att skapa en stad för alla, få fler delaktiva, skapa ett levande älvrum och göra det lättare att leva hållbart. Kommersen rymmer en loppmarknad och ligger i Norra Masthugget i Göteborg.

Området runt Kommersen står inför omfattande förändringar, bl .a kommer ett stort antal tillfälliga studentbostäder i form av baracker att byggas på den stora parkeringsplatsen väster om Kommersen. Det nya projektet syftar till att komma med inspel till planprocessen om hur Kommersens värden skulle kunna bevaras eller rent av expanderas vid ett antal tänkbara scenarier, som att låta byggnaden stå kvar i oförändrat skick, riva och bygga nytt på plats eller flytta Kommersen utanför området. Gruppen ser projektet som en spännande möjlighet att arbeta med kulturens roll i stadsutvecklingen och begreppet kulturell förtätning.

Projektet är ett samarbete mellan Göteborgs stadsmuseum, GSM och Centrum för konsumtionsvetenskap, CFK, Göteborgs Universitet. Det genomförs under perioden november 2013 – februari 2014.

Medverkande forskare från CFK
Helene Brembeck, professor etnologi
Niklas Hansson, forskare etnologi

Finansierades av Riksbyggen (50 %) och Älvstranden utveckling AB (50 %)
 

 


Managing overflow

Vad överflöd är i vår tid, hur hanterar man det, när blir det överflöd och vem bestämmer att det är överflöd? Tre forskare från CFK medverkar i det tvärvetenskapliga forskningsprojektet Managing overflow. I projektet kommer ledarskapsforskare och etnologer tillsammans att studera det komplexa fenomenet som lite mångtydigt kallas överflöd.

Överflöd kan tolkas som rikedom och överskott men också som slöseri och överbelastning. Som metafor är ordet överflöd moraliskt laddat och signalerar underförstått utveckling och riktning samtidigt som det anspelar på att det finns en punkt av jämvikt, balans och normalitet. Det tyder på rörelse mellan olika tillstånd och gränsöverskridande.

Forskningsprojektets syfte är att utforska spänningen mellan dessa betydelser och de etiska, ekonomiska och estetiska konsekvenser de får för vardagen och arbetslivet. Med utgångspunkt från fallstudier som genomförs i det privata livet såväl som det offentliga och arbetslivet kommer forskarna att utveckla ett teoretiskt ramverk för att kunna förstå de mångfaldiga variationerna av fenomenet överflöd.

Projektledare är professor Barbara Czarniawska, Gothenburg Research Institute vid Göteborgs universitet.

Projektet består av sex delstudier varav tre kommer att genomföras av forskare från CFK:
- Växa upp i överflöd. Att hantera barndom och föräldraskap. Helene Brembeck, professor etnologi
- Att hantera (över)flöd i sjukvården. Lars Norén, docent företagsekonomi
- Finns det ett överflöd i musikindustrin? Jakob Wenzer, fil dr etnologi
De tre andra delstudierna är:
- Nyhetsfabriker. Barbara Czarniawska, professor företagsekonomi vid Gothenburg Research Institute.
- Överflöde möter underskott: journalism möter företagande. Elena Raviola, ek dr vid Gothenburg Research Institute.
- Embarras de richesse? Välbärgade konsumenters liv i en välfärdsstat. Karin M. Ekström, professor företagsekonomi vid Högskolan i Borås.

Projektet är placerat vid Gotenburg Research Institute vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet.

Finansieras av från Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse 2010-2012


Consumer culture in an age of anxiety

CFK medverkar i det EU-finansierade projektet "Consumer culture in an age of anxiety, Conanx. Projektet handlar om oro relaterat till mat och ätande på flera olika nivåer; alltifrån den internationella livsmedelsmarknadens globala nivå till de enskilda hushållens.

Forskarna kommer att studera produktion och konsumtion av mat från jord till bord och använder ett teoretiskt perspektiv som betonar komplexa samband mellan kulturella, politiska och moraliska frågor.
CFK:s projektdel "Consumer understandings of risk, anxiety and trust" handlar om hur konsumenter ser på frågor om risk, oro och tillit relaterat till olika små och stora matlarm som med jämna mellanrum avhandlas i pressen eller signaleras av myndigheter. Projektdelen genomförs i samarbete med forskare i Storbritannien.

Projektdelen består av ett antal fallstudier och kommer att genomföras med hjälp av fokusgrupper och intervjuer med konsumenter för att undersöka hur konsumenters handlande och attityder till mat formas av nya larmrapporter och tillhörande folkhälsokampanjer. I projektet kommer forskarna att närmare undersöka hur konsumenter uttrycker oro som rör livsmedel och vilka de litar på. Centrala aktörer i icke-statliga organisationer som försökt förbättra konsumenternas kunskaper om livsmedelssäkerhet kommer att intervjuas. Forskningen kommer att genomföras i Göteborg samt i London och Sheffield i Storbritannien.

Conanx leds av Peter Jackson, professor i Human Geography vid University of Sheffield. Helene Brembeck, professor i etnologi, vid CFK är ansvarig för delprojektet tillsammans med Peter Jackson. Läs mer på Conanx webbsidor

Deltagande forskare från CFK:
Helene Brembeck, professor etnologi
Jakob Wenzer, forskare etnologi
Maria Fuentes, forskare företagsekonomi

Finansierades av the European Research Council 2009-2012. Den svenska delstudien genomförs 2010-2011 


Den ohållbara förpackningen
Varför ser förpackningarna ut och fungerar som de gör och vilken roll förpackningarna spelar i utvecklingen mot ett hållbart samhälle?

I projektet kommer forskarna att teckna den svenska konsumentförpackningens designhistoriska utveckling, studera förpackningens förföriska potential ur ett genusperspektiv samt analysera designstrategier för ekologiska livsmedelsförpackningar. Som ett parallellt projekt löper Förpackningspatrullen, där deltagarna tillsammans använder sina olika kompetenser för att närstudera ett antal konkreta objekt. Metoder som ska användas är arkivstudier, visuell analys, intervjuer med konsumenter och fältstudier. Teoretisk inriktning kommer att vara Latours aktör-nätverksteori (ANT). Forskning om förpackningsdesign i Sverige har hittills huvudsakligen bedrivits inom företag och branschinstitut, medan det helt saknas historisk-analytiska studier som denna.

Projektet är tvärvetenskapligt och leds av Lasse Brunnström på Högskolan för Design och Konsthantverk . Förutom Magdalena Petersson på CFK medverkar Karin Wagner från IT-universitetet vid Göteborgs universitet samt Annika Olsson från Institutionen för designvetenskaper vid Lunds universitet.

Medverkande forskare från CFK:
Magdalena Petersson McIntyre, fil dr etnologi

Projektet finansierades av Riksbankens Jubileumsfond och Vetenskapsrådet 2009-2011


Fjärrvärmens affärslogik och framtida affärsmodeller

Två forskare från CFK medverkar i det tvärvetenskapliga forskningsprojektet "Fjärrvärmens affärslogik och framtida affärsmodeller" som har fått finansiering från Svensk Fjärrvärme inom ramen för forskningsprogrammet Fjärrsyn. Forskningsprojektet genomförs i samverkan mellan CFK och Företagsekonomiska institutionen vid Handelshögskolan samt konsultföretaget Profu AB.

Projektets syfte är att ta fram bättre kunskap och nya verktyg för utveckling av konkurrenskraftiga affärsmodeller som fungerar i en framtid med minskad efterfrågan och ökad konkurrens på fjärrvärmemarknaden. En viktig pusselbit är att öka kunskapen om de enskilda konsumenterna.

Forskarna från CFK kommer att genomföra en delstudie i projektet som handlar om att ta fram ny kunskap om fjärrvärme-konsumenterna och deras förutsättningar ur olika perspektiv. De kommer att undersöka hur konsumentens vardagspraktik (vad man gör i bostaden) och värderingar (idéer om den bekväma bostaden) översätts till behov och önskemål på värme i bostaden och hur dessa sedan via intresseorganisationer, föreningar och fastighetsägare blir en del i fjärrvärmeföretagens verksamhet. Hushållens attityder till miljöfrågan och förbrukning av värme kommer att studeras för att ta reda på hur företagen kan underlätta för konsumenten att minska sin miljöpåverkan. Eftersom köparrollen och konsumentrollen på fjärrvärmemarknaden
är delad mellan olika aktörer kommer forskarna även att studera den professionella kundens roll som mellanhand.

Per-Arne Werton på Profu AB är projektledare och Anders Sandoff vid Företagsekonomiska institutionen på Handelshögskolan är vetenskaplig ledare för projektet

Medverkande forskare från CFK:
Ulrika Holmberg, forskare företagsekonomi
Niklas Hansson, forskare etnologi

Publikationer från projektet (annan webbplats)

Finansierades av Svensk Fjärrvärme 2010-2013
 


Kläder och mode
Projektet tar utgångspunkt i modeskapande och studerar detta utifrån ett ekonomisk-historiskt perspektiv. Den grundläggande forskningsfrågan är hur svensk beklädnadsindustri arbetade med mode under 1900-talets andra hälft. Vilka strategier använde företagen för att möta de stora förändringarna i form av ökande köpkraft och det allt starkare konkurrenstrycket? Genom att studera tillverkningen och konsumtionen av kläder i ett historiskt perspektiv kan omvandlingen till det som populärt kallas kunskapssamhället analyseras tydligt och konkret.

Under 1900-talets andra hälft försvinner tillverkningen av kläder helt som industrigren i Sverige samtidigt som flera snabbväxande distributionsföretag utvecklas, exempelvis Hennes & Mauritz. När merparten av den svenska beklädnadsindustrin försvunnit etablerades under 1990- och 2000-talet en rad modedesignföretag. Dessa behärskade och kombinerade flera av den moderna kapitalismens karakteristika: varumärken, marknadsföring, outsourcing, logistik och internationalisering.

Projektets syfte är att ge en allsidig bild av orsakerna bakom denna omvandling från tillverkningsindustri till tjänsteproduktion: från självförsörjning i början av 1950-talet till att det i praktiken inte sys några kläder alls i Sverige samtidigt som en stor del av kunskapsinnehållet i produktions- och distributionsprocessen finns kvar. Modets roll i den här processen diskuteras specifikt, där mode ses i termer av innovation och produktutveckling, som en central del i den färdiga produktens kunskapsinnehåll.
Undersökningsmaterialet utgörs av statistik, branschtidskrifter, företagsrelaterat material samt intervjuer.

I projektet ingår även delstudien "Marketing Fads and Fashions" som genomfördes av Christofer Pihl. Digitaliseringen och nya medier har förändrat förutsättningarna för hur företag arbetar med marknadsföring. Studien tar sin utgångspunkt i hur nya medier påverkar hur modedesignföretag arbetar med marknadskommunikation och hur konsumenters roll förändras.

Deltagande forskare
Carina Gråbacke, docent ekonomisk historia
Christofer Pihl, biträdande forskare med studien "Marketing Fads and Fashions". Sedan 2011 doktorand på Stockholms universitet.

Torsten och Ragnar Söderbergs stiftelser finansierade projektet som pågick 2009-2011.
 

 


Barn, mat och hälsa - Att utforska barns matmiljöer med barn som medforskare
Syftet med projektet är att utforska de maktrelationer som styr barns matvardag och att öka kunskapen om barnens matmiljöer med barn som medforskare. Det handlar om de miljöer där barn äter och kommer i kontakt med mat, men också om reklam och värderingar om mat som de möter där. Barn får höra värderingar om mat från många olika håll exempelvis från familjen, kompisar, skolpersonal och via reklam. Deras matmiljöer påverkas också av hälso- och sjukvårdssektorn, politiska beslut och statliga rekommendationer.
 

I projektet kommer barn att fungera som medforskare utifrån sina egna förutsättningar. Genom att se barn som kapabla att förstå och utforska sin omgivning kan vi få värdefull kunskap om deras vardagsliv. Kunskapen om matmiljöer kan fungera som stöd för framtida hälsopromotion som tilltalar barn, samtidigt som de medforskande barnen kan bli stärkta genom sitt deltagande och sina nya kunskaper om mat och hälsa. Projektet utförs i nära samverkan med BAMM-projektet.

Deltagande forskare:
Sandra Hillén, doktorand etnologi

Länk till avhandlingen Barn som medforskare i fulltext

Doktorandprojektet finansierades 2009-2012 av Forskarskolan Miljö och Hälsa, ett samarbete mellan Göteborgs universitet, Chalmers och Västra Götalandsregionen.


Unga konsumenter och varumärken

Syftet med projektet är att öka förståelsen om unga konsumenters föreställningar och relationer till varumärken. Studien förväntas bidraga med en ökad förståelse för hur unga konsumenters relation till varumärken kommer till uttryck i konsumtion. Med unga avses i denna studie konsumenter som är mellan 13 och 19 år. Projektet kommer att använda etnografiska metoder.

Studien kommer även att i begränsad omfattning undersöka hur reklamskapare föreställer sig unga konsumenter (13-19 år) och deras relationer till varumärken samt vilka metoder som används för att förstå detta. Det är därför intressant att djuperintervjua ett begränsat antal personer som skapat reklam för 13-19 åringar.

Deltagande forskare
Marcus Gianneschi, doktorand företagsekonomi

Publicerat inom projektet
Gianneschi, Marcus (2012) Vara och märkas – unga konsumenters relationer till klädindustrins varumärken. Länk till avhandling i fulltext
Gianneschi, Marcus (2007):Varor och märken - om att vara och märkas, CFK. Länk till licentiatuppsatsen
 


Barn som medforskare av matlandskap (BAMM)
Projektets syfte är att med barn som medforskare jämföra de olika erbjudanden och budskap om mat barn möter i sin vardag med deras preferenser och att utforma och prova lösningar för att förändra deras matvanor i en mer hälsosam riktning. Modeller för arbetet med hälsosamma matvanor för barn grundade i deras egna intressen och preferenser kommer att utarbetas. Ledord är hälsopromotion, deltagande, empowerment, barn som medforskare och meddesigners. I projektet kombineras teorier från Childhood studies och hälsopromotion med aktörsnätverksteori (ANT). Tioåriga skolbarn i tre skolklasser kommer att inbjudas att delta i projektets alla faser; materialinsamling, analys, utarbetande av lösningar och utvärdering.

Publikationer:
CFK-rapport: Barn som medforskare av matlandskap. Del 1: Medforskning (öppnas i nytt fönster)
CFK-rapport: Barn som medforskare av matlandskap. Del 2: Meddesign (nytt fönster)

Bergström, K. ; Jonsson, L. ; Shanahan, H. (2010). Children as co-researchers voicing their preferences in foods and eating: methodological reflections. International Journal of Consumer Studies. 34 s. 183-189.

Deltagande forskare:
Helene Brembeck, professor etnologi (projektledare)
Barbro Johansson, docent etnologi
Kerstin Bergström, fil lic hushållsvetenskap
Lena Jonsson, fil dr hushållsvetenskap
MariAnne Karlsson, docent konsumentteknik
Eva Ossiansson, ek dr
Helena Shanahan, professor emerita hushållsvetenskap
Pontus Engelbrektsson, tekn dr konsumentteknik

Projektet finansierades av Formas 2008-2010


Mat och kropp i vardagslivet - sociokulturella perspektiv

Syftet med projektet är att etablera en nordisk forskarutbildning, att koordinera och stärka nordisk forskning som handlar om mat och kropp ur ett sociokulturellt perspektiv samt stödja framtida forskningssamarbete.

Huvudsakliga aktiviteter är gemensamma doktorandkurser och seminarier där internationella experter deltar som gästföreläsare, en internationell workshop 2010 samt planering av framtida forskningssamarbete. Nätverket kommer även att arbeta med att göra forskningsområdet tydligare och mer synligt för forskare, politiker, företag och övriga intressenter både inom och utanför de nordiska länderna.

De deltagande organisationerna representerar ledande forskningscentrum inom den nordiska forskningen om mat och näringslära. Gun Roos på SIFO i Norge är projektledare. Övriga deltagare kommer från Oslo Universitet, National Public Health Institute och Konsumentforskningscentralen i Helsingfors samt Köpenhamns universitet.

Deltagande forskare från CFK:
Barbro Johansson, docent etnologi
Helene Brembeck, professor etnologi
Sandra Hillén, doktorand etnologi

Nordforsk finansierade projektet 2007-2010


Bilder av äldre konsumenter i livsstilsmagasin - en studie om 55 konsumenter och åldersdiskriminering

Projektet syftar till att skapa en mer nyanserad bild av 55 konsumenter och lyfta fram marknadsföringens roll i diskrimineringen av äldre konsumenter. Livsstilar och identiteter uttrycks i allt större utsträckning genom konsumtion - vad innebär detta för konsumenter som exkluderas av marknadskommunikation på grund av åldersdiskriminering? Åldersdiskriminering är något som det talas allt mer om och när konsumenter exkluderas i t ex marknadsföringssammanhang så påverkar detta deras syn på sig själva, men också deras möjligheter att konsumera på lika villkor. Forskning om äldre konsumenter efterfrågas (SOU 2003:91), men forskning inom marknadsföring och om 55 konsumenter är begränsad i jämförelse med gruppens betydelse för marknaden (Ahmad 2002). De övergripande forskningsfrågorna är (1) vilka bilder/images av äldre konsumenter förmedlas via media och används i marknadskommunikation; och (2) hur upplevs dessa bilder/images av konsumenter inom marknadssegmentet 55 . Åldersbegreppet problematiseras i relation till marknadskommunikation ur ett konsumtionskulturellt perspektiv. Ålder är ett komplext begrepp och konsumenter förhåller sig till sin ålder och åldrande på olika sätt. Det är därför inte självklart hur marknadskommunikation riktad mot 55 konsumenter ska se ut för att lyckas. Samtidigt är det viktigt att kritiskt ifrågasätta normer och praktiker inom marknadsföring för att motverka åldersdiskriminering, s.k. ageism. Metodiskt används en kvalitativ forskningsansats influerad av etnografi och visuell bildanalys.

Deltagande forskare
Lena Hansson, ek dr

Projektet genomfördes inom ramen för en 2-årig postdoc-tjänst finansierad av Göteborgs Universitet 2008-2009
 


Nordic Young Health: Possibilities and Barriers for new, healthy concepts in the fast food sector

Projektet kommer ta fram ny kunskap om vilka faktorer som påverkar nordiska ungdomars vanor och preferenser när det gäller snabbmat. Ett av de stora nordiska folkhälsoproblemen är ökningen av övervikt och fetma bland barn och ungdomar. När ungdomar äter utanför hemmet blir det oftast snabbmat och därför är snabbmatsektorn en viktig arena att studera för att kunna bryta överviktstrenden.

Paradoxalt nog har konsumtionen av ohälsosam snabbmat ökat samtidigt som ungdomar rapporterar att de undviker att äta ohälsosamt. Projektet utgår från att unga människor gärna äter hälsosammare mat utanför hemmet om de lättare kan få tillgång till prisvärd hälsosam snabbmat. Som det är nu finns en mängd strukturella hinder för en hälsosammare snabbmat exempelvis ohälsosam mat till låga priser, aggressiv marknadsföring och produktplacering.

Forskarna i projektet har genomfört en kartläggning av hinder och möjligheter i snabbmatsektorn (mat, menyer, priser, placering på hyllor och marknadsföring) samt gjort en webbenkät om unga nordiska människors preferenser och vanor som uteätare. Kommersiella partners från Sverige är bland annat Ica, Findus och Sodexho.

Projektet leddes av Kjersti Lillebø på Statens institut for forbruksforskning, Sifo, i Norge. Övriga deltagare kom från Konsumentforskningscentralen i Finland, Nofima Mat A/S i Norge, National Food Institute i Danmark, University of Iceland på Island samt CFK. Helene Brembeck på CFK var koordinator för den svenska delen av projektet och Jakob Wenzer medverkade i fältarbetet.

Publikation:
CFK-rapport 2010:03 "Eating out practices among Swedish youth. Gothenburg Area Foodscapes", Jakob Wenzer. Ladda ner och läs rapporten

Slutrapporten "Nordic Young Health - Possibilities and barriers for new, healthy concepts in the fast food sector" från projektet finns att ladda ner som pdf (öppnas i nytt fönster)


Deltagande forskare från CFK:
Helene Brembeck, professor etnologi
Jakob Wenzer, fil dr etnologi

Projektet finansierades av Nordisk InnovationsCenter 2009-2010 


Att konsumera ett hem - en studie av hushållens konsumtionsbeteende i relation till inredning och bostad

Syftet med studien är att studera boende och heminredning som konsumtionsfenomen. Projektet fokuserar hur praktiker och praxis förknippade med hemmet interagerar med konsumenters inställning till och hantering av sparande och krediter. Konsumenter kommer att utgöra studiens fokus, men ett begränsat antal intervjuer bland producentledets aktörer förväntas också bidra till förståelsen av hemmet som konsumtionsfenomen.

Deltagande forskare
Maria Fuentes, doktorand i företagsekonomi

Projektet finansieras av Sparbankernas forskningstiftelse 2004-2007 och av Företagsekonomiska institutionen på Handelshögskolan 2008- VT2009
 


 

Global Sustainable Lifestyles
CFK medverkar i genomförandet av den globala enkätundersökningen "How do we live around the world?" som samordnas av FN:s miljöprogram UNEP och Miljödepartementet i Sverige. Syftet med undersökningen är att hitta verktyg och åtgärder för respektive region för att kunna förändra ohållbara konsumtions- och livsstilsmönster.

Undersökningen riktar sig till personer som är 18-35 år. Med hjälp av undersökningen ökar kunskapen om hur unga vuxna från olika kulturer runt om i världen lever idag och vilka visioner de har om framtiden. Högskolan i Kalmar och CFK har hjälpts åt att marknadsföra den internetbaserade enkäten i Sverige. CFK har ansvar för att analysera och sammanställa de svenska resultaten.
Resultaten från enkäten kommer att användas i FN:s övriga miljöprojekt samt till ett program för hållbar konsumtion och produktion som ska presenteras vid Commission on Sustainable Development 2010. Läs mer om FN-projektet Sustainable Lifestyles på FN:s sida http://www.unep.fr/scp/marrakech/taskforces/lifestyles.htm

Deltagande forskare från CFK:
Niklas Hansson, fil dr etnologi
Ulrika Holmberg, ek dr

Finansierades av Handelshögskolan i Göteborg och Västra Götalandsregionen, två heltidsmånader under 2009
 


 

Hushållens metabolism

Hushållen står för 60-80 % av de nationella utsläppen av växthusgaser om man räknar in de totala utsläppen från de varor och tjänster som hushållen konsumerar, det vill säga allt från produktion till avfallshantering. Projektet syftar till att ta fram ett verktyg som kan simulera utsläppen av växthusgaser från hushållens konsumtion av varor och tjänster. Verktyget testas därefter i ett fältförsök på hushåll. Utifrån resultaten kommer forskarna att tillsammans med olika aktörer i försörjningskedjan söka nya systemlösningar som kan bidra till minskade utsläpp av växthusgaser från hushållen. Projektet kommer att belysa hur samlade ansträngningar kan göras för att påverka vardagsbesluten om konsumtion och hur detta kan påverka ekonomin och miljön i ett helhetsperspektiv.
 

Två forskarteam kommer att genomföra projektet. Det ena består av forskare från Skolan för energi och miljöteknik, avd för industriell ekologi, Kungliga Tekniska Högskolan och består av Björn Frostell (projektledare) och Getachew Assefa. Det andra teamet består av forskare knutna till CFK:
Helena Shanahan, professor emerita hushållsvetenskap
Hélène Wåhlander, hushållsvetenskap
Lars Olsson, fil dr psykologi

Projektet finansierades av Formas 2007-2010
 


 

"Beauty comes from within": Looking good as a challenge in health promotion

Syftet är att öka förståelsen för den betydelse föreställningar om utseende och skönhet har för synen på hälsa, konsumtion och välmående. Projektet är ett samarbete med Statens Institutt for forbruksforskning, SIFO, i Norge. Projektledare är Ingun Grimstad Klepp, SIFO. I projektet deltar 11 forskare med var sitt case, varav CFK bidrar med fyra; om fitnesskultur, fotbollskläder och synsätt på barns kroppar och hälsa bland föräldrar såväl som i tidskrifter.

Deltagande forskare från CFK:
Helene Brembeck, professor etnologi (ansvarig)
Barbro Johansson, docent etnologi
Magdalena Petersson, fil dr etnologi
Viveka Berggren-Torell (Idrottshögskolan vid Institutionen för pedagogik och didaktik)

Projektet finansieras av Norges forskningsråd och pågår 2008-2010
 


 
Konsumenten och konglomeratet

Det är en ny trend i Sverige och internationellt att företag vid sidan av sina ursprungliga verksamhet  börjar sälja finansiella tjänster. Ikea var den första och startade Ikanobanken 1995. Ett år senare öppnade Länsförsäkringar bank och Skandia följde efter 1998 med Skandiabanken. Livsmedelsföretaget ICA öppnade Icabanken 2002. Det är tydligt att företagens mål är att få större del av sina kunders köpkraft, men vad vinner konsumenterna på detta? Vilka blir de ekonomiska, sociala och etiska konsekvenserna för konsumenterna då de koncentrerar sina affärer till färre företag? Vad vill konsumenten?

Syftet med projektet är att undersöka konsumenters uppfattningar om och eventuella erfarenheter av att ha en relation till företagen och deras nybildade banker. Detta tar vi reda på med hjälp av en enkät som har skickats ut till 1500 personer i Sverige.

Medverkande forskare:
Ulrika Holmberg, ek dr
Merja Mankila, ek dr

Publikationer:
Holmberg, U. ; Mankila, M. (2007). The consumer and the conglomerate - Consumers perceptions of retailers' and insurance companies' banks.. Proceedings of the Nordic Consumer Policy Research Conference 2007

Projektet pågår 2007-2008 och finansierades av Stiftelsen för ekonomisk forskning i Västsverige

 


 

Energi i förändring II - Om bilar och bränsleförbrukning

Projektet syftar till att öka kunskapen om varför det inte märks någon större efterfrågan på bränslesnåla bilar. Trots att det finns finns fler bilmodeller och motoralternativ på marknaden än någonsin väljer svenskar bilar som förbrukar ungefär lika mycket bränsle som för 25-30 år sedan. En delförklaring är att bilarnas vikt ökat under de senaste 30 åren på grund av prestanda-, komfort- och säkerhetsförbättringar. Men varför väljer inte bilkonsumenter de mest energisnåla modellerna och motoralternativen?

Detta kommer bland annat att undersökas genom studier av hur det går till när konsumenter väljer vilken bil de ska köpa. Målsättningen med studien är att bidra till förverkligande av svenska, europeiska och globala målsättningar vad gäller reduktion av utsläpp till vår atmosfär och andra negativa miljöeffekter som våra persontransporter ger upphov till, såväl som Sveriges ambitioner att vara oberoende av oljeimport senast 2020.

Projektet drivs i samarbete med Avdelningen Fysisk resursteori på Chalmers. Huvudansvarig för projektet är professor John Holmberg på Chalmers.

Deltagande forskare från CFK:
Mikael Wickelgren,  ek dr företagsekonomi

Projektet finansierades av Energimyndigheten och pågick 2007-2008




Designens betydelse för 55+ konsumenter

Projektet tar sin utgångspunkt i den sociala dimensionen av hållbar utveckling och syftar till att studera konsumenters upplevelse av sin bostadsmiljö. Specifikt handlar projektet om att studera konsumenter som valt ett så kallat 55+ boende eller seniorboende. Hur boendets utformning och formgivning lever upp till konsumenters behov av självständighet, välbefinnande och kontroll påverkar deras livskvalitet och i förlängningen behov av samhällstjänster. Design kan därför ses som en viktig faktor för att nå social hållbarhet.

Deltagande forskare
Lena Hansson, ek dr företagsekonomi

1-årigt Postdocprojekt som finansierades av Adlerbertska Forskningsstilftelsen under 2007

 


 

MiljöVarDag - Ändrade resvanors betydelse för människors subjektiva välbefinnande

Under ett års tid följs 100 hushåll som medverkar i ett lokalt miljöprojekt MiljöVarDag samordnat av Rådrummet, Karlstads kommun. Dessa hushåll erbjuds information kring och möjligheter att frivilligt förändra sitt beteende till att bli mindre miljöbelastande inom fyra huvudområden; energi, mat och konsumtion, avfall samt transporter. I projektet följs hushållen med avseende på förändrade resvanor där olika former av åtgärder/förändringar kommer att genomföras, exempelvis ökat kollektivtrafikresande, kurser i eco-driving och cykelpendling.

Frågor som ställs i projektet är om ett förändrat vardagligt resande påverkar hur tillfreds man är med sitt resande, om det påverkar det vardagliga aktivitetsmönstret, samt om det har någon betydelse för subjektivt välbefinnande i livet i stort. En procedur med upprepade mätningar kommer att kunna fånga eventuella förändringar som sker över tid.

Deltagande forskare
Lars Olsson, fil dr psykologi
Cecilia Jakobsson, fil dr psykologi
Amelie Gamble, fil dr psykologi
Tommy Gärling, professor psykologi

Projektet genomfördes under 2007-2008 i samarbete med Per-Olof Haster, Rådrummet, Karlstads Kommun, projektledare för EcoAction/MiljöVarDag.

 


 

Sociala och moraliska signalers betydelse för miljövänligt beteende

Målet med pilotstudien är att öka kunskapen om de bakomliggande mekanismer som ligger till grund för miljövänligt beteende, med fokus på konsumtion. Trots kunskapen att vår miljö far illa av vårt nuvarande levnadssätt och den fantastiska utveckling som skett, både vad gäller ekonomi och teknik, så har vi inte hittat balansen mellan det som är långsiktigt hållbart och den livsstil vi vill leva i praktiken. För att komma till rätta med miljöproblemen har man infört ekonomiska styrmedel som skall styra och påverka vårt beteende. Dessa styrmedel utgår oftast från antagandet att vi människor är ekonomiskt rationella i vårt handlande. Det har dock visat sig att vi inte alltid agerar utifrån principen att först och främst maximera ekonomisk vinning åt oss själva, vilket skulle kunna förklara varför dessa styrmedel inte alltid har önskvärd effekt. En djupare förståelse för relationen mellan ekonomiska styrmedel och vårt beteende kan visa sig vara helt avgörande för att skapa en hållbar samhällsutveckling.

En fråga som ställs i projektet är hur konflikten mellan olika värden (moraliska och sociala) och ekonomiska mål påverkar konsumenters miljövänlighet. Köp av ekologiska livsmedel och kläder är exempel på beteenden som kan påverkas av inte enbart ekonomiska mål, utan också av hur människor kommunicerar moraliskt och socialt ansvar till sig själva och till andra i omgivningen. Sådan kommunikation har benämnts self-signalling och other-signalling. Denna typ av kommunikation kan eventuellt förklara hur personliga värden omsätts till verkligt handlande. Avsikten med projektet är att empiriskt fastställa vikten av sociala och moraliska mål samt hur ovan nämnda kommunikativa signaler påverkar beteendet.

Deltagande forskare:
Lars E. Olsson, fil dr psykologi

Projektet finansierades av Kungliga Vetenskapsakademien och pågår under 2008
________________________________________________________________ 
 

Bilens roll för människors välbefinnande i det moderna livet

Projektet syftar till att öka den teoretiska förståelsen av bilens instrumentella, sociala, symboliska och känslomässiga betydelse. Vi skall undersöka samspelet mellan å ena sidan transportbehov och biltillgång och å andra sidan resmönster, aktivitetsmönster, och subjektivt välbefinnande hos individer och hushåll. En omfattande enkätundersökning och analyser av dels befintliga nationella resvanedata från RES, dels data från en bilanvändningsdagbok för Göteborgsregionen planeras. Enbils- och flerbilshushåll jämförs med hushåll utan bil, män jämförs med kvinnor, hushåll med olika socioekonomiskt status jämförs samt de som bor i storstad, mindre stad och på landsbygden jämförs.

Forskningsprojektet förväntas leda till bättre teoretisk förståelse av den privata bilanvändningens drivkrafter (transportbehov, välbefinnande, tillfredställelse med livssituation) och dess konsekvenser (subjektivt välbefinnande). Det skall ske genom en teoretisk integration av praktiska, sociala, kulturella, symboliska och känslomässiga faktorers betydelse, såväl som sociodemografiska faktorers (genus, ålder, stad-landsbygd) inverkan på bilanvändningen. Vi förväntar oss också att projektets resultat kommer att bidra till en kunskapsbas som i sin tur kan användas för mera direkt policyorienterad forskning.

Publikationer:

Läs mer om resultaten från projektet i CFK-rapporten Bilens roll för människors subjektiva välbefinnande (pdf)

Nilsson, R. ; Gärling, T. ; Lützhöft, M. (2009). A Study of Advanced Decision Support System for Ship Navigation. Transportation Research Part F: Traffic Psychology and Behaviour. 12 (3) s. 188-197.

Jakobsson, C. ; Olsson, L. E. ; Gamble, A. et al. (2008). The role of the car for everyday activities and subjective well-being.. Paper presented at the 4th international conference on traffic and transport psychology, Washington DC, USA.

Olsson, L. E. ; Jakobsson, C. ; Gamble, A. et al. (2008). The road to happiness: A field study of people changing transport behavior. Poster presented at the 29th international congress of psychology, Berlin, Germany.

Olsson, L. E. ; Jakobsson, C. ; Gamble, A. et al. (2008). The role of the car for subjective well-being: A study of people changing transport behavior. Paper presented at the 4th international conference on traffic and transport psychology, Washington DC, USA.

 

Deltagande forskare
Tommy Gärling, professor psykologi 
Cecilia Jakobsson, fil dr psykologi
Lars Olsson, fil dr psykologi
Amelie Gamble, fil dr psykologi

Projektet finansierades av Bisek 2006-2008

Bisek är ett flerårigt samarbete mellan vägverken i Sverige och Norge, Vinnova, Folksam, svenska motororganisationers samarbetsorganisation Mosk samt Bil Sweden och MRF för finansiering av forskning om bilens sociala och ekonomiska betydelse för hushåll och individer i det moderna samhället. 
________________________________________________________________

Från celluloid till pixlar. Nätverk och ritual kring mobilkamera och e-bio.

När celluloiden försvinner och bilder istället framställs, lagras och sprids digitalt så skapas nya hybrida media. Projektet ska göra nedslag i dagens brokiga utbud av produktion och konsumtion av bilder. Vi ska intervjua folkhögskoleelever som filmar med nya billiga digitalkameror och visar sina alster på e-bions duk - och undersöka hur ungdomar delar med sig av alldagliga bilder på nätet, på så kallade mobloggar. Dessa öppna album på nätet fylls med bilder ur vardagen. Vad kan de berätta för oss om samtidskänsla, om livet på olika platser eller om hur den nya tekniken utforskas av både flickor och pojkar. I dessa konkreta sammanhang kan vi skapa oss en kunskap om nya sätt att bruka bilder.

Framtidens bildkultur blir till här och nu. Vår ansats ligger inom en rikting som kallas visuella kulturstudier. Det är ett växande fält som uppmärksammar bilder, bildskapande och bildbruk i en mängd olika sammanhang. Avbildandet har ofta setts som en fråga om kontroll. Digitaliseringen mångfaldigar möjligheterna att framställa och visa visuellt material. Har det någon demokratisk potential? Kan vi med ett genusperspektiv se nya roller för män och kvinnor i framställningen och bruket av bilder? Till projektet finns knutet en referensgrupp med ett brett urval av personer som representerar olika intressen runt bilden - bland annat från fotoutbildningarna, kameratillverkare och en biografkedja. Projketet kommer att pågå under tre år.

Läs om resultaten från projektet i CFK-rapporten E-bio och mobilkamera. Elefanter och myror i digital visuell kultur. (pdf)

Deltagande forskare
Magnus Mörck, docent etnologi
Karin Wagner, fil dr konstvetenskap

Projektet finansierades av Vetenskapsrådet 2006-2008

________________________________________________________________

Genus och design

Design blir ofta starka könssymboler. Ett par läckra högklackade - eller en mullrande HD. Det är designens roll i samhället att ge materiell form åt drömmar och normer, idealen som man annars inte kan ta på. Många designobjekt spelar på förutsägbara sätt att vara man eller kvinna. Samtidigt kan jämställdhet generera ny design som vidgar vyer när det gäller manligt och kvinnligt.

Projektet Genus och design bedrivs av CFK med finansiering från Vinnova 2005-2008. Syftet är att lyfta fram möjligheterna med att ge jämställdhet en kommersiell dimension genom design. Projektet undersöker olika företag som förenas av att ha designat produkter som haft något annorlunda att säga om genus. Parallellt med detta skapar projektet också nya objekt och sammanhang som visar möjligheter och ifrågasätter det invanda. Utställningen Spelar roll - en uställning om genus och design som skapats av magisterstudenter vid Högskolan för design och konsthantverk är ett sådant projekt.

Läs mer om Genus och design


Deltagande forskare
Marcus Jahnke, designer, utvecklingsingenjör och projektsamordnare
Lena Hansson, ek dr  företagsekonom, designforskare
Magnus Mörck, docent etnologi
Magdalena Petersson McIntyre,  fil dr  etnologi, genus- och organisationsforskare

Projektet finansierades av Vinnova 2005-2008

________________________________________________________________

 

Svensk glasdesign och varumärkesbyggande i ett konsumentperspektiv

Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning konsumenten är i fokus när glasvarumärken utvecklas. Studien bygger på etnografiska metoder med observationer och intervjuer av glasskapare (formgivare, glasblåsare, glasgravörer), marknadsförare, detaljister och reklamskapare.

 Deltagande forskare
Karin M. Ekström, docent företagsekonomi

Projektet finansieras av Torsten och Ragnar Söderbergs stiftelser och pågick till och med 2008

________________________________________________________________

Er Large stor? Forholdet mellom merking og klestørrelse

Er Large stor? är ett nordiskt samarbetsprojekt där CFK är samarbetspartner till det norska nationella konsumtionsforskningscentrat SIFO. Syftet är att undersöka överensstämmelsen mellan reella klädstorlekar och märkningen i butiker. Undersökningen utförs med enkäter till konsumenter i Norge, Sverige och Finland samt uppmätningar av ett urval kläder. Konsumentforskningscentralen i Helsingfors utför de finska enkäterna. SIFO gör de norska enkäterna samt uppmätningar av kläder.

Ingun Grimstad Klepp på SIFO är projektledare. Docent Helene Brembeck är huvudansvarig för CFK:s del i projektet. Viveka Berggren Torell, fil dr, kommer att utföra enkätundersökningen i Sverige.

Projektet avrapporteras i "Large? Clothing sizes and size labeling" (pdf) som är utgiven av Nordic Council of Ministers.

Deltagande forskare
Viveka Berggren Torell, fil dr etnologi

Projektet finansierades av Nordiska Ministerrådet hösten 2007

___________________________________________________________________________

Den goda måltiden - en historisk studie av problem och glädjeämnen i barns måltidsmiljöer

Syftet är att, med utgångspunkt i tidskrifterna Vi Föräldrar och Kamratposten under perioden 1969-2007, undersöka föreställningar om den goda måltiden från föräldra- och barnperspektiv. Den gemensamma familjemiddagen på kvällen är inte bara ett tillfälle att inta näring, utan också en manifestation av familjegemenskapen och kanske en symbol för den lyckade familjen. Samtidigt är det ett tillfälle till kommunikation, där mycket ska avhandlas, både positivt och negativt, och matbordet har också visat sig vara en plats för barnuppfostran. För skolbarnens del finns ytterligare en matmiljö, skolmåltiden, som är omgiven av sina förväntningar, sociala samspel och regler.

Projektet avrapporteras i CFK-rapporten "Den goda måltiden. Berättelser om mat och ätande i Vi föräldrar och Kamratposten 1969-2007"

Deltagande forskare
Barbro Johansson, docent etnologi

Projektet finansierades av Wilhem och Martina Lundgrens Vetenskapsfond hösten 2007

________________________________________________________________ 

 

TV i Centrum (TViC)

Projektet syftar till att skapa ett västsvenskt nätverk vid Göteborgs universitet för dialog och samarbete kring frågor som rör TV-mediet, inklusive forskning och utbildning. Centret är tänkt som en mötesplats för forskare, produktionsbolag, utbildningar, myndigheter och reklambransch. Syftet är bland annat att anordna seminarier och konferenser kring aktuella frågor om innehåll, publik, produktion, ekonomi och teknik. Projektet är ett samarbete mellan Institutionen för journalistik och masskommunikation, Institutionen för Kultur, Estetik och Medier och CFK. Projektledare är Marina Ghersetti, prefekt vid institutionen för journalistik och masskommunikation.

Deltagare från CFK:
Magdalena Petersson, fil dr etnologi (ansvarig)
Magnus Mörck, docent etnologi (referensperson)

Projektet finansierades av Göteborgs universitet under 2008

 

___________________________________________________________________________  

Gender and Design in Smart Textiles

Projektet syftar till att bygga upp samarbete med Smart Textiles, en plattform för textil, mode, elektronik mm vid Högskolan i Borås. Bland annat kommer en större gemensam projektansökan på temat genus och design i smarta textilier att utarbetas. 

Deltagande forskare:
Magnus Mörck, docent etnologi (projektledare)
Magdalena Petersson, fil dr etnologi (kontaktperson)
Lena Hansson, ek dr
Ulla Eriksson-Zetterqvist, Gothenburg Research Institute

Projektet finansierades av Vinnova under våren 2008

 

___________________________________________________________________________ 

Den mångdimensionella matkonsumenten. Värderingar och beteenden hos konsumenter 55+.

Projektet syftar till att öka kunskapen om och förståelsen för 55+ konsumenters synsätt, preferenser och förväntningar på mat och matkonsumtion i relation till socioekonomiska och regionala skillnader, genus och etnicitet. Bakgrunden är den demografiska förändring som pågår där en ökad andel av befolkningen utgörs av äldre konsumenter. I projektet kommer särskilt fokus att fästas på matens roll i identitets- och relationsskapande, konsumenternas krav på produkter och tjänster, deras förhållningssätt till hälso- och miljöfrågor samt till varumärken och butikskoncept.

Projektet kommer att pågå under tre år och i tre delstudier med hjälp av kvalitativa/etnografiska metoder utforska en avgränsad grupp per år:

1) Välutbildade, ekonomiskt välbeställda storstadsbor (2004-2005)
2) Nya svenskar (2005-2006)
3) Glesbygdsbor (2006-2007)

Varje delstudie kommer att avrapporteras i en CFK-rapport, artiklar och konferensbidrag. Projektets resultat förväntas möjliggöra ett butiks- och produktutbud som är bättre anpassat till de skillnader i önskemål som finns mellan olika grupper av äldre matkonsumenter.

Deltagande forskare
Helene Brembeck, professor etnologi (projektledare)
MariAnne Karlsson, professor konsumentteknik
Eva Ossiansson,  ek dr
Lena Jonsson, fil dr hushållsvetenskap
Helena Shanahan, professor hushållsvetenskap
Kerstin Bergström, fil lic hushållsvetenskap
Pontus Engelbrektsson, tekn dr konsumentteknik

Samarbetspartner är forskningsledare Gunnar Hall, SIK (Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB).

Populärvetenskaplig sammanfattning samt publikationslista (pdf)

Forskarna har även skrivit en bok om resultaten från projektet:
Brembeck, H. ; Karlsson, M. ; Ossiansson, E. et al. (2010). Ju mer vi är tillsammans - fyrtiotalisterna och maten. Stockholm: Carlsson Bokförlag. ISBN/ISSN: 978 91 7331 298 1


Projektet finansierades av Formas 2004-2007

___________________________________________________________________________ 

 

Kombinationserbjudandens inflytande på konsumentbeslut

En vanligt förekommande marknadsföringsstrategi bland såväl tillverkande företag som serviceproducenter och återförsäljare är att företagen grupperar produkter och säljer två eller fler varor eller tjänster i ett paket för ett speciellt pris. I litteraturen om kombinationsköp behandlas allt från "köp 10 och få den 11:e gratis" till mer komplicerade produktkombinationer, exempelvis charterresor med "all inclusive". Utbudet av kombinationserbjudanden är idag stort och varierande, och det är viktigt att undersöka hur kombinationserbjudanden påverkar konsumenters produktvärdering, produktval, konsumtion och tillfredsställelse.

Detta projekt syftar till att öka kunskapen om hur konsumenter påverkas i sina val, sina produktvärderingar, sin tillfredsställelse av kombinationserbjudande. Mer specifikt ställs följande frågeställningar: Vad bedömer konsumenter vara önskvärda kombinationserbjudanden? Vilka effekter har kombinationserbjudande på hur konsumenter värderar enskilda produkter? Vilka effekter har kombinationserbjudande på köpintentioner och konsumtionstillfredsställelse?

Deltagande forskare
Docent Agneta Marell, företagsekonomi
Doktorand Anders Wäppling, företagsekonomi
Professor Tommy Gärling, psykologi

Publicerat inom projektet

Projektet finansierades av Handelsbankens forskningsstiftelse 2003-2006.

 

___________________________________________________________________________ 

Den varumärkta kroppen: Varumärkens förkroppsligande i en kulturell kontext
Studien syftar till att förstå hur föreställningar om den hälsosamma kroppen ingår i konsumenters upplevelse av att träna och hur deras träning är kopplad till konsumtion och varumäken. Projektet är tvärvetenskapligt och består av två delstudier som båda utgår från en träningsorganisation med ett tydligt varumärke.

 

  • Delstudie ett - Hur maten införlivas i träningen - om konsumenters varumärkesrelationer, handlar om varumärkens roll i fysiskt aktiva personers träning och matkonsumtion. Här skildras hur varumärken ingår i tränande konsumenters vardagliga konsumtion av mat och fysisk aktivitet samt deras uppfattning om sambandet mellan mat, hälsa och träning.
  • Delstudie två - Kropp och mode, estetik och hälsa - förkroppsligande av sportmode och hälsodiskurser genom varumärken, handlar om förkroppsligande av sportmode och häsloideal i förhållande till hur vissa varumärken uppfattas. Här belyses hur föreställningar om hälsa och kroppsliga ideal iscensätts estetiskt, t ex i form av kläder. Gemensamt för studierna är att de är baserade på etnografiska metoder.

Deltagande forskare
Ek.dr. Ulrika Holmberg, företagsekonomi
Fil.dr. Magdalena Petersson, etnologi

Publicerat inom projektet

Projektet finansieras av Stiftelsen för ekonomisk forskning i Västsverige och pågick 2005-2006

___________________________________________________________________________

Nordiska barns matarenor
Studiens syfte är att undersöka vilka olika budskap om mat som barn kan möta under en vanlig skoldag. I tre eller fyra nordiska länder väljs en skolas upptagningsområde ut där olika matarenor studeras. Det gäller dels olika arenor i skolan, som lektioner i hem- och konsumentkunskap, lunchmatsal och skolkafeteria, dels arenor som barn kan besöka på raster eller på sin fritid, som kiosker, snabbmatsrestauranger, butiker och fritidsgårdar. Vilka budskap om mat förmedlas av vuxna som vänder sig till barn på de olika arenorna? Hur ser utbudet ut? Vilka explicita och implicita värderingar förmedlas? Hur ser marknadsföringen av varorna resp värderingarna ut? Finns det värderingar som kommer i konflikt med varandra? Hur är de olika matmiljöerna designade och inredda? Genom att få kunskap om de olika matbudskap som barn kommer i kontakt med, kan man också få ökad förståelse för barns smak och preferenser samt för hur deras faktiska matkonsumtion ser ut.

Projektledare
Fil.dr. Barbro Johansson, etnologi

Deltagande forskare
Fil. mag. Sandra Hillén, etnologi
Gun Roos, Oslo
Johanna Mäkelä, Helsingfors
Gitte Laub Hansen, Köpenhamn

Projektet finansierades av Nordiska ministerrådet 2005-2006

Publicerat inom projektet

___________________________________________________________________________

Kommersiella kulturer i ett etnologiskt-ekonomiskt perspektiv

Projektet är ett samarbete mellan forskare och doktorander i etnologi och företagsekonomi/marknadsföring. Projektet syftar till att utarbeta tolkningsmodeller för studier av kommersiella fenomen, som är bättre ägnade åt att förklara samspelet mellan ekonomi och kultur än de gängse. Det finns behov av forskning som överskrider polariteten konsumtion-produktion och etnografiska studier och modeller för hur konsumtion och produktion samspelar och bryts.

Begreppet kommersiell kultur
I projektet används begreppet "kommersiell kultur" i ett försök att se ekonomi och kultur som relaterade och ibland sammanfallande storheter, snarare än som motpoler. Kultur är alltid involverad i kommersiella kontexter och produceras i sådana kontexter, vilket kan ha långtgående effekter också i andra sammanhang. Ur ett sådant perspektiv utforskas den roll konsumtionsföremål har för mänskliga relationer, identiteter, livsstilar och nätverk i ett urval specifika sociala sammanhang. Konsumtion uppfattas härvid inte som en separat aktivitet, utan snarare som den kontext där identiteter, nätverk etc. blir till. Av särskilt intresse är relationen mellan människa och ting. Teorier som överbryggar människa-tingdualimen och tilldelar tingen en aktiv roll kommer att tillämpas. Kommersiell kultur uppfattas också som ett moraliskt rum, där etiska överväganden, motstånd, kritik, avståndstaganden hör till vardagsmänniskans ställningstaganden och där maktspel; statushierarkier, smakkulturer, ojämn fördelning av tillgångar etc. ingår. 

Projektledare
Docent Helene Brembeck, etnologi

Publicerat inom projektet


Delprojekt
I ett antal delprojekt kommer en rad konsumtionsfenomen att studeras med hjälp av etnografiska metoder. Konkreta skeenden, händelser och platser där människor som släktingar, vänner eller anonym publik interagerar med konsumtionsföremål, både i form av lokala produkter och världsomspännande märkesvaror, och där maktspel och moraliska dimensioner i större eller mindre grad kan ingå, studeras i syfte att erhålla en fördjupad och mer fokuserad förståelse av ingående komplexiteter, meningar och relationer. Begreppet "konsumtionens koreografi" används för att studera företeelser som byten, ritualer, samlande, uppvisande, gåvor etc. som centrala moment när kommersiella kontexter och kultur möts och när dualismen produktion-konsumtion ifrågasätts.


McDonald's som familjeritual

En studie av McDonald's som ett kommersiellt rum där relationer, särskilt mor-barnrelationer uttrycks med hjälp av konsumtionshandlingar och konsumtionsföremål och där moraliska dilemman hanteras.

Deltagande forskare:
Docent Helene Brembeck, etnologi

Samlande av artefakter i familjer

En studie av hur interaktion i relation till samlande av artefakter sker i familjer. Hur, när och varför överförs samlande och samlingar?

Deltagande forskare:
Docent Karin M. Ekström, företagsekonomi

Två dimensioner som blir tre: miniatyrvärldar på internet
Delprojektet skall kartlägga och analysera nätets tredimensionella världar av urklippbara pappersmodeller inkluderande såväl traditionella pappersdockor, reklam för de senaste multinationella produkterna som byggnader ur världskulturarvet.

Deltagande forskare:
Docent Magnus Mörck, etnologi


Projektet finansierades av Riksbankens Jubileumsfond 2002-2005.

___________________________________________________________________________


Aktiemarknaden, premiepensionen och aktiefondsvalet

Internationellt pågår forskning för att belysa psykologiska faktorers betydelse för hur experter och lekmän agerar på finansiella marknader. Inom projektet bedrivs sådan svensk forskning. Tre samordnade delprojekt planeras att genomföras.

  • I delprojekt 1 undersöks med olika kompletterande metoder de psykologiska skälen till experters beslut om aktieinvesteringar.
  • I delprojekt 2 genomförs experimentella undersökningar av lekmäns förmåga att välja aktiefonder. Förutom att bidra till den teoretiska utvecklingen inom forskningsområdet förväntas en kombination av resultaten från dessa delprojekt att ge bättre kunskaper om hur allmänheten skall informeras om aktiefondsplaceringar av premiepensionen.
  • Delprojekt 3 syftar till att beskriva läget avseende allmänhetens kunskaper och intresse för aktieplaceringar. Behovet av information, utbildning och regler kommer därvid att kunna fastställas.

Delprojekt och deltagande forskare

Delprojekt 1, nationalekonomi:
Professor Clas Bergström, Handelshögskolan i Stockholm
Fil.dr. Henrik Svedsäter, psykologi

Finansieras av Stiftelsen för Ekonomisk forskning i Västsverige.

Delprojekt 2, psykologi:
Professor Tommy Gärling, psykologi
Fil.dr. Ted Martin Hedesström, psykologi
Fil.dr. Niklas Karlsson, psykologi

Delprojekt 3, företagsekonomi:
Professor Rita Mårtenson, företagsekonomi
Doktorand Jeanette Hauff

Finansierades av Riksbankens Jubileumsfond 2002-2005.

Publicerat inom projektet

________________________________________________________________________

Konsumenters anpassning till valutaförändringar

Inom ett Europeiskt samarbetsprojekt med deltagande av forskargrupper från England, Frankrike, Italien, Polen, Portugal, Sverige och Österrike är avsikten att belysa hur människor i egenskaper av konsumenter av olika varor och tjänster uppfattar och påverkas av pris- och valutaförändringar. Övergången till euron inom den Europeiska monetära unionen är ett exempel på en sådan förändring som aktualiserar flera psykologiska frågeställningar. Inflation och deflation är andra förändringar vars psykologiska effekter behöver studeras. De mer specifika frågor som kommer att undersökas genom fältobservationer, fält- och laboratorieexperiment i de olika länderna är hur kunskap om priser på varor och tjänster lärs in, hur väl förmågan är att korrekt bedöma prisförändringar i olika valutor, hur värdering av priser och köpval påverkas av pris- och valutaförändringar samt vilken roll attityder spelar.

Deltagande forskare
Professor Tommy Gärling, psykologi

Publicerat inom projektet

Projektet finansierades av Vetenskapsrådet 2003-2005.

________________________________________________________________________

Den dekorerade mannen - en ekonomisk-etnologisk studie av maskulinitet, estetik, och makt i en translokal kontext

Projektet är ett tvärvetenskapligt samarbete mellan etnologi och företagsekonomi och vill uppmärksamma herrmode och maskulin kroppslig esteticering som en betydelsfull faktor i konstruktionen av genus. Genom att fokusera på olika geografiska miljöer, Sydeuropa, Österuropa och det nordatlantiska området ska maskulinitet studeras som en internationell kulturprocess som vi valt att konkretisera genom tre fallstudier: frisersalonger i Östeuropa, företagsledare i Sydeuropa och anglosachsisk reklam och pressjournalistik.

En ledande forskare inom fältet maskulinitetsforskning, sociologen Robert Connell har i några uppmärksammade böcker visat hur maskulinitet långt ifrån att vara biologiskt och givet, utgörs av kulturellt skapade ideal och beteenden. Maskuliniteten är föränderlig, men varierar också stort mellan olika sociala skikt och länder, beroende på deras placering i en global ekonomisk världsordning.

Vårt urval av miljöer där maskulinitet ska undersökas har genererats ur Connells teori och vi hoppas att därmed kunna ge ett spännande svenskt bidrag åt en internationell debatt som pågår just nu. Men vi vill inte bara replikera Connells resultat, utan verkligen komma vidare. Är det som han hävdar att män (och kvinnor) utanför det nordatlantiska kärnområdet kritiklöst annammar ett dominerande vitt medelklassideal?

Vilka variationer och motsägelser kan urskiljas i produktionen av maskulinitet i frisersalongen i Vilnius, respektive direktörsrummet i Turin? När det pratas om genus tänker folk först på kvinnor. Det är hon som är bekönad, medan mannen ofta förståtts som den självklara könsneutrala människan. Vinsten med maskulinitetsforskningen är att den väljer att uppmärksamma män som könsvarelser och därmed vägrar ställa upp på en av den traditionella genusordningens självklarheter, nämligen att vi väljer att prata om kvinnors underordning när kön eller genus förs på tal, inte om hur männen faktiskt gör... för att behålla makten i direktörsrummen i neutrala kostymer.

Deltagande forskare
Professor Barbara Czarniawska, företagsekonomi
Docent Magnus Mörck, etnologi
Fil.dr Maria Tullberg, företagsekonomi
Fil.dr. Marie Nordberg, etnologi

Projektet har finansierats av Vetenskapsrådet 2003-2005

Publicerat i projektet

___________________________________________________________________________


Unga konsumenter
Utifrån ett regeringsbeslut om stöd till ungdomar som konsumenter, har Arvsfondsdelegationen bidragit med stöd ur Allmänna arvsfonden till åtta projekt med den övergripande rubriken "Ungdomars arbete med konsumentfrågor. Kun(d)skap är makt.". Projekten spänner över ett brett område. Reklamens påverkan, bostadsfrågor, rättvis handel, allergifrågor och skuldsättning är några av de teman som projekten tar upp. Även metodiskt finns en stor bredd: närradio, utställningar, gatuteater, videofilm, tidning, workshops och utbildning av informatörer är exempel på metoder som projekten använder för att arbeta med och nå ut med konsumentfrågor.

Gemensamt för de olika projekten är en vilja att öka kunskaperna i konsumentfrågor och att stärka ungas ställning som konsumenter. Målet är aktiva och medvetna unga konsumenter. Ur ett forskningsperspektiv är det intressant att undersöka de föreställningar om marknad och konsumtion, kunskap och information som bildar utgångspunkt för satsningarna, vilka metoder man väljer för att genomföra sina intentioner samt vilka överväganden, förhandlingar och förändringar som sker under projektens gång.

Syftet med forskningsprojektet är att studera de processer som sker under genomförandet av konsumentprojekten. Vilka förförståelser finns om konsumtionssamhället, marknaden och ungas ställning? Vilka problem uppfattas som viktiga att arbeta med? Hur söker och förmedlar man kunskap och vilken kunskap anses värdefull? De enskilda konsumentprojekten kan också generera specifika frågställningar rörande till exempel etnicitet, etik och vuxenblivande i relation till konsumtion.

Projektledare:
Fil.dr. Barbro Johansson, etnologi

Delprojekt och deltagande forskare:
Reklamen - påverkar den mig?
Doktorand Jakob Wenzer, etnologi

CFK-rapport 2003:02c

Tidningen Tromb
Magisterstuderande Niklas Hansson, etnologi

CFK-rapport 2003:02a

Bosna Info
Magisterstuderande Katarina Jonsson, etnologi

CFK-rapport 2003:02b

Schysst konsument
 Fil.dr. Barbro Johansson, etnologi

CFK-rapport 2005:02d

Konsumentupplysning rättvis handel
Magisterstuderande Eva-Karin Karlsson, etnologi

CFK-rapport 2005:05

Brand new world
Fil.kand. Sandra Hillén, etnologi

CFK-rapport 2006:01 

Slutrapport från samtliga konsument- och forskningsprojekt
Fil.dr. Barbro Johansson, etnologi

CFK-rapport 2006:02

Projektet finansierades av Allmänna arvsfonden.

___________________________________________________________________________


Universal design - a marketable or utopian concept?
Design är viktigt i dagens konsumtionssamhälle, eftersom designen av produkter har betydelse för människors vardag. Något som uppmärksammas allt mer är begreppet Universal Design som innebär att via design göra produkter, tjänster och miljöer tillgängliga för fler människor. Avhandlingen Universal design a marketable or utopian concept? studerar hur olika designexperter och konsumenter upplever Universal Design. Vad står begrepet för? Varför har det blivit intressant? Hur definieras en "universal" kund? Vad anser konsumenter är viktigt i konsumtionen av produkter?

Avhandlingen är ett delprojekt inom forskningsprojektet Kommersiella kulturer i ett etnologiskt-ekonomiskt perspektiv inom forskningsprogrammet Konsumtionskultur.

Deltagande forskare:
Ek.dr. Lena Hansson, företagsekonomi


Projektet finansierades av Riksbankens jubileumsfond.

___________________________________________________________________________


Capturing the elusive simplifier
Avhandlingen Capturing the elusive simplifier beskriver livsstilen hos konsumenter som valt en "enklare" livsstil i konsumtionssamhället. Dessa konsumenter har valt en resurssnål, miljövänlig livsstil som också kan innebära mindre konsumtion. Gruppen anser sig befinna sig i en specifik social position, jämfört med andra konsumentgrupper och de flesta av konsumenterna med denna livsstil är kritiska mot att leva i vad som upplevs vara en allt mer kommersialiserad vardag. Även om dessa konsumenter är kritiska mot kommersiell konsumtion, använder de sig själva av konsumtion i syfte att skapa upprätthålla och kommunicera sin livsstil gentemot andra grupper i samhället.

Med begrepp som tidslyx, autenticitet (äkthet) och njutningsorienterad konsumtion kan denna grupp beskrivas som konsumtionssamhällets finsmakare, snarare än som konsumenter med en asketisk uppoffrande livsstil. Gruppen använder sina stora sociala och kulturella resurser till att skapa och introducera innovationer med miljöinriktning, som de för ut på marknaden på olika sätt. Innovationer som bilpooler, mer miljövänlig byggteknik, miljö- och rättvisemärkt mat samt vegetariska skor kan ses som introducerade av konsumenter i denna typ av gruppering och är goda exempel på hur produktion och konsumtion hänger ihop.

Avhandlingen är ett delprojekt inom forskningsprojektet Kommersiella kulturer i ett etnologiskt-ekonomiskt perspektiv inom forskningsprogrammet Konsumtionskultur.

Deltagande forskare:
Ek.dr. Pernilla Jonsson

Projektet finansierades av Riksbankens jubileumsfond.

___________________________________________________________________________


Något gammalt, något nytt - skapandet av bröllopsföreställningar
Med utgångspunkt i dagens kommersiella bröllopskultur, som den kommer till uttryck i diverse bröllopsmagasin, filmer, reklam med mera studeras hur ett antal par skapar sitt bröllop ur en kombination av det traditionella och det moderna för att skapa ett unikt och personligt uttryck.

Avhandlingen är ett delprojekt inom forskningsprojektet Kommersiella kulturer i ett etnologiskt-ekonomiskt perspektiv inom forskningsprogrammet Konsumtionskultur.

Deltagande forskare:
Doktorand Eva Knuts, etnologi


Projektet finansierades av Riksbankens jubileumsfond.



Barn i konsumtionssamhället

Dagens barn växer upp i ett samhälle präglat av konsumtion. Men vuxenvärldens inställning till barn och konsumtion är motsägelsefull. De flesta av oss är emot tv-reklam riktad till barn, men få har tackat nej till direktreklam i brevlådan, och leksakskatalogerna används som inspirationskällor för julklappsköp. Vi befarar att barndomen har blivit alltför prylfixerad, men köper många och dyra julklappar och födelsedagspresenter till våra barn. Vi vill att barnen ska uppskatta mänskliga värden istället för att fokusera på nya saker, men blir indignerade om barnen inte är rädda om sina saker, och vi blir betänksamma om de skänker hela sin veckopeng till rädda barnen.

Fil.dr Barbro Johansson, etnologi har intervjuat ett stort antal barn mellan 8-12 år - den åldersgrupp som kallas för tweens, och som blivit ett alltmer intressant marknadssegment. I boken Barn i konsumtionssamhället får de komma till tals, och ge sin syn på konsumtion, pengar, arbete, mode och stil. Projektet är en del av forskningsprojektet Kommersiella kulturer i ett etnologiskt-ekonomiskt perspektiv

Deltagande forskare
Fil.dr. Barbro Johansson, etnologi

Projektet finansierades av Riksbankens jubileumsfond.

___________________________________________________________________________


Nordiska barn som ekonomiska aktörer
Projektet är ett samarbete mellan CFK i Göteborg, Statens institutt for forbrugsforskning (SIFO) i Oslo, Center for Marketing Communication (CMC) i Köpenhamn och Department of Economics and Management i Helsingfors. Projektet syftar till att se närmare på de olika budskap om barn och konsumtion som förmedlas i olika medier. Vilka ideal lyfts fram? Hur framställs barnet? Hur ser argumentationen ut? Hur resonerar olika typer av aktörer? I förstudien insamlas kunskap om fältet, samt om hur olika metoder fungerar inför en större studie i tre nordiska länder om mediebilder av barn som konsumenter.

Projektledare:
Fil.dr Barbro Johansson

CFK-rapport 2005:01a

Projektet finansierades av Nordiska Ministerrådet och genomfördes februari-mars 2005.



Maten och skolan; ett hållbart tänkande.

Följeforskningsprojekt till projektet Hållbara måltider.
Syftet är att följa projektet "Hållbara måltider" som bedrivs i två stadsdelar i Göteborg; Lundby och Majorna. Utöver stadsdelarna är Konsument Göteborg, Göteborgs Stads Upphandlings AB, Livsmedel i Väst samt Miljöförvaltningen Agenda 21 Göteborg drivande i "Hållbara måltider".

På nationell, regional och lokal nivå finns ett antal mål och handlingsplaner som gäller miljö och hälsa. Nyckelbegreppet är hållbar utveckling. Projektet "Hållbara måltider" har som syfte att ta fram en metod för arbete med frågor kring mat och hållbar utveckling på det lokala planet. Ambitionen är att omsätta kunskapen kring en ekologisk, ekonomisk, hälsosam och hållbar livsmedelsproduktion och konsumtion till konkret handling.

I metodarbetet ingår metoden aktörssamverkan. Genom utbildning av måltidspersonal, pedagoger och övrig skolpersonal hoppas man kunna få igång ett hållbart tänkande om mat, miljö och hälsa. Förhoppningen är att detta tänkande ska förmedlas vidare till skolbarnen. Följeforskningsprojektets tyngdpunkt kommer att ligga där de politiska målsättningarna möter verkligheten. Genom att titta på hur kunskapen i projektet förmedlas till målgrupperna blir de diskurser kring miljöfrågor och folkhälsa som finns just nu synliga. Fokus kommer också att läggas på hur målgruppen tar till sig det som förmedlas. Aktörssamverkan beskrivs som processer för gemensamt lärande och gemensam problemhantering mellan olika berörda aktörer. Blir det gemensamt när projektet kommer uppifrån och är en följd av de nationella och regionala målsättningarna? Skapas den känsla av delaktighet som krävs för att skolorna ska fortsätta arbetet även efter projektets slut?

Deltagande forskare:
Fil.mag. Sandra Hillén, etnologi
Fil.dr. Barbro Johansson, etnologi

CFK-rapport 2005:03

Projektet finansierades av Göteborgs stad.

 




Talet om barn och mat i två svenska tidningar
Projektet är tänkt att utgöra en förstudie inför ett större projekt om barn som matkonsumenter. Tidningarna Kamratposten och Vi Föräldrar har studerats från perioden 1969-2005. Syftet är att se på hur talet om mat och ätande i barns liv har sett ut under de 35 åren och relatera det till förändringar och tendenser i samhället i övrigt. Valet av tidningar bygger på att de båda kommit ut kontinuerligt under perioden och har tämligen stora upplagor. Målgruppen är barn i åldrarna 7-15 år respektive föräldrar. På så sätt får man både barns och föräldrars perspektiv. Exempel på frågeställningar som tas upp är: Hur skriver man om mat och ätande i de olika publikationerna? Vilka råvaror och vilka rätter nämns? Hur skriver man om måltider, dukning och samvaro runt maten? Vilka värden relaterar man till, sociala, emotionella, hälso- och miljövärden? Hur har mat- och måltidsidealen sett ut under perioden?

CFK-rapport 2005:07

Deltagande forskare:
Fil.dr Barbro Johansson, etnologi

Projektet finansierades av Wilhelm och Martina Lundgrens Vetenskapsfond och genomfördes april-juni 2005.

 

___________________________________________________________________________
 

Young people's credit related lifestyles and payment problems 
Syftet är att undersöka relationen mellan unga konsumenters kreditbaserade livsstilar och betalningsproblem och sociala aktörers roll och ansvar för att verka stödjande och förebygga betalningsproblem för unga människor i de nordiska länderna. Särskilt fokus kommer att läggas på mobiltelefoni och Internet med relaterade tjänster. Projektet är ett samarbete mellan National Consumer Research Centre (NCRC) i Finland, Statens Institutt for forbrugsforskning (SIFO) i Norge och CFK.

Deltagande forskare:
Fil.dr. Jesper Olesen, medie- och kommunikationsvetenskap
Doktorand Jakob Wenzer, etnologi

CFK-rapport 2004:01

Projektet finansierades av Nordiska ministerrådet.

___________________________________________________________________________


Konsumtionens mening och konsumenters relationer till artefakter

Detta projekt fokuserar på konsumtionens mening och synen på relationen mellan människor och artefakter i olika forskningsdiscipliner. Jämförelser av olika synsätt och perspektiv kommer att göras genom litteraturstudier. Projektet syftar till att ge en beskrivning av forskningsläget samt bidraga till ny teoriutveckling i ett tvärvetenskapligt perspektiv. I projektet ingår även en etnografisk studie som fokuserar på samlande i allmänhet och glas i synnerhet. Syftet är att förstå meningen med konsumenters samlande genom att undersöka hur samlingar uppkommer, vilka motiv som finns för samlande, hur samlande går till och hur samlingar utvecklas och förändras över tid.

Deltagande forskare:
Docent Karin M. Ekström, företagsekonomi

Publicerat inom projektet

Projektet finansierades av Riksbankens Jubileumsfond 2001-2004.

___________________________________________________________________________

Digitala hus som upplevelserum
Biografen har sedan 50-talet tappat i förhållande till den stora konkurrenten, TV (och senare video) som erbjuder ett varierat utbud direkt i hemmet. Genom e-bio öppnas biografen för uttrycksformer som inte funnits där tidigare och på så vis kan man säga att ett offentligt medium och en lokal offentlighet kan stärkas på det privatiserande mediets bekostnad. Genom att projektet placerar en helt ny teknik på platser som utgör landets periferi så bryter det mot bilden av storstäderna som alltid självklart främst och intressantast. Distributionen av vanlig kommersiell publikfilm som visas globalt hamnar i ett sammanhang där det lokala kanske kan vitaliseras i form av ett lokalt utbud och kanske också lokala produktioner. Det institutionella sammanhanget för visningarna är Folkets Hus och Parker vilket sammanför den senaste tekniken med ett traditionellt folkbildarideal, med andra ord digital teknik och lokalt föreningsliv.

Genom att film visas i en föreningsmiljö får man också ett kanske intressant samspel mellan kommersiella och icke-kommersiella former. Tekniken gör att det blir lättare att visa den film som idag är vanligast men möjliggör samtidigt genom flexibilitet en repertoar med udda inslag.

Införandet av e-bio kan tänkas påverka demokratiska aspekter inom:
Produktionsleden (till exempel genom att öppna upp möjligheter för nya filmmakare, både professionella och amatörer)

Distributionsleden (till exempel genom att smalare filmer kan finna ett vidare distributionsnät, och att filmer kan sändas samtidigt i periferin som i de centrala storstäderna) Konsumentleden (till exempel genom att nya grupper introduceras och lär sig nyttja de möjligheter E-bion öppnar upp för; nya sätt att umgås kan potentiellt sett utvecklas med det nya mediet).

Projektledare:
Docent Karin M. Ekström, företagsekonomi
Docent Magnus Mörck, etnologi
Docent Abby Peterson, sociologi

Delprojekt och deltagande forskare:

E-bio som berättelse
Anita Beckman, doktorand etnologi

E-bio ur ett arkitektoniskt perspektiv
Henric Benesch, doktorand arkitektur

E-bio ur ett marknadsföringsperspektiv
EM Christian Fuentes

E-bio ur ett sociologiskt perspektiv
Jonas Parsmo, doktorand sociologi

Forskningsprojektet resulterade i boken Skärpa på e-bion - en tvärvetenskaplig studie av Digitala Hus.


Projektet finansierades av Svenska filminstitutet, Folkets hus och parker, Adlerbertska forskningsfonden, Högskolan för fotografi och film samt Högskolan för design och konsthantverk vid Göteborgs universitet.

 

___________________________________________________________________________
  
Från konsument till kritisk konsument:
följeforskningsprojekt till projektet "Reklamen - påverkar den mig?"
Syftet är att följa Kulturföreningen Lättings arbete med projektet "Reklamen - påverkar den mig?" riktat till gymnasieungdom, vilket bedrivs med hjälp av medel från Allmänna Arvsfondens särskilda konsumentsatsning. Vid projektets start är deltagarna enbart unga konsumenter, men som en funktion av projektets (Reklamen - påverkar den mig?) design kommer de gradvis att träda in i rollen som kritiska förbrukare med budskap till andra unga. Följeprojektet kommer därför att kunna teckna en bild av vad en kritisk konsument är sett ur de ungas eget perspektiv. Följeprojektet kommer också att dokumentera vilken typ av kunskap de unga menar är relevant att vidareförmedla till en bredare krets av jämnåriga. En sådan insikt är av stor betydelse för utformningen av konsumentinformation till unga i framtiden.

Deltagande forskare:
Fil.dr. Jesper Olesen, medie- och kommunikationsvetenskap
Doktorand Jakob Wenzer, etnologi

CFK-rapport 2003:02c


Projektet finansierades av Allmänna arvsfonden 2002-2003.


 

 

 

 

 

 

 

Sidansvarig: Henric Karlsson |Sidan uppdaterades: 2015-01-02
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?