Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Kvinnors alkoholkonsumtion och måltider i det offentliga rummet förr och nu

Vilka gränser har funnits för kvinnors måltider i det offentliga rummet och hur har dessa förändrats över tid? Krogen är och har alltid varit en självklar arena för män. För kvinnor har det länge sett annorlunda ut.

”Önskar småfröknarna kaffe efter maten? Några erfarenheter gjorda av ’ensamma damer’” var titeln på det undersökande reportage journalisten Lena Lidbeck skrev i slutet på sextiotalet, då hon tillsammans med en väninna undersökte möjligheterna att ta sig fram på krogen i Stockholm. Att äta gick an, fann hon. Den som nöjde sig med ett glas fick däremot finna sig i att män exempelvis kastade papperstussar, eller på andra sätt sökte kontakt. ”En dam med bara en drink framför sig betraktas av någon outgrundlig anledning som ett mer lättfångat byte än en med en wienerschnitzel”, konstaterade Lidbeck. Hur såg det ut tidigare – och vad har hänt sedan dess?

I och med motbokens avskaffande 1955 fick kvinnor i Sverige laglig rätt att köpa alkohol på samma villkor som män. Värderingar kring kvinnors drickande ändrades däremot inte i ett slag. Kvinnors alkoholkonsumtion har i hög grad problematiserats, trots att män både konsumerar mer (omkring dubbelt så mycket som kvinnor i Sverige idag) och har alkoholproblem i större utsträckning. Attityder kring kvinnor och alkohol kan betraktas mot bakgrund av en heteronormativ ordning där kärnfamiljen är utgångspunkten, vilket har inneburit en tydlig uppdelning där kvinnan historiskt har utgjort hemmets och familjens beskyddare och mannen har arbetat. Kvinnan har i denna ordning också tagit ansvar för att begränsa mannens drickande.

Projektet undersöker kvinnors alkoholkonsumtion genom tiderna, med ett specifikt fokus på villkoren för kvinnors restaurangbesök i Sverige under 1900-talet och fram till idag. Krogen har i princip alltid varit en manligt dominerad miljö; en plats för umgänge och för att befästa framgångar och begrava motgångar, män emellan. Under motboksåren var diskrimineringen av kvinnor lagstadgad. På krogen fick kvinnor dricka hälften en av männens ranson, om de alls släpptes in. För en kvinna utan manligt sällskap var risken länge stor att bli portad. Misstanken var att man var prostituerad – varför skulle annars en ensam dam, eller ett par väninnor, vilja gå på restaurang? Men även i manligt sällskap fanns förhållningsorder. I Gerd Ribbings etikettbok från 1956 kan man exempelvis läsa om hur kvinnor bör föra sig på restaurang; kavaljeren ska försöka bespara henne besväret att bestämma maten och ”hon är idel tacksamhet och belåtenhet med vad som serveras och anmärker inte under några omständigheter på mat, vin eller servering”.

I dag ser det annorlunda ut, inte minst sedan kvinnor har inträtt i arbetslivet. Men hur har dessa förändringar tagit sig uttryck – och vilka mer seglivade värderingar lever kvar?

2015 gav Lisa Wiklund ut den populärvetenskapliga boken ”Som hon drack. Kvinnor, alkohol och frigörelse” på Bokförlaget Atlas, tillsammans med journalisten Jenny Damberg. Denna uppföljande del av projektet är finansierat av Gastronomiska stiftelsen inom ramen för temat ”Gastronomins gränser”.

Projektet tar sin utgångspunkt i ett etnologiskt material, bestående av bland annat litteratur, tidningsartiklar och frågelistor.

Medverkande forskare
Lisa Wiklund

Sidansvarig: Henric Karlsson |Sidan uppdaterades: 2017-04-12
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?